Tag Archives: Göteborg

Gatans posi

4 Feb

BildEn helt fantastisk fotobok av Hillevi Nagel. Små vardagsbudskap som säger mycket mer än ord.

Hillevi är frilandsfotograf och bestämde sig att ta minst ett foto varje dag under ett år, på sin väg mellan hemmet och arbetet. En del av de här bilderna blev en fotoutställning och till slut så blev det en hel bok.

För den nyfikne kan det kanske vara intressant att veta att de flesta bilderna är från stadsdelen Majorna, i Göteborg.

Så otroligt enkla men makalöst fina bilder hon har fått till bara genom att skärpa blicken i sin vardagsmiljö. Man kan bläddra i den hur många gånger som helst. Här blir det både skratt och vemod när man ser hur människor verkligen vill få fram sitt budskap och ibland så är det bara slumpen som fått till det. Mycket underhållande.

/Anne-Lill

Annonser

På vandring

8 Jul
Det bästa sättet att ta sig fram här i livet är att gå, tycker jag. Det tar ju tyvärr en del tid att förflytta sig på detta sätt, men man får motion och hinner verkligen se sig om här i livet.
Billig motion är det också då det endast behövs bra skor.
Man kan gå på många sätt och i olika terräng så på det viset så får man rört på de flesta av sina kroppsdelar.
Sitter just nu med en bok i min hand som handlar om att vandra.
Vandring kring Göteborg av Annelie Pompe.
En mycket trevlig och inspirerande bok med bra beskrivningar på lagoma dagsturer. Här finns vildmarksvandring, kustvandring och små lätta slingor där man kan ha både barnvagn, rullator eller rullstol.
Alla ligger inom en radie på 35km från Göteborgs centrum.
Vandringarna är betygssatta 1 till 5 där 1 är Ok. och 5 är Wow
Svårighetsgraden står också: lätt, medel och svår.
Och så står det givetvis hur lång vandringen är och hur man tar sig dit. Mycket trevlig läsning. / Anne-Lill

Svart arbete

19 Jul

Författaren Rolf Almström växte upp i Göteborgsförorten Västra Frölunda. Det gjorde jag också.
Därför är det lätt för mig att känna igen människorna och miljön i denna svarta och ibland ljusa berättelse om ungdomskamraterna Danny, Nisse Nubb och Mikko. Själv hade jag liknande kompisar – de flesta överlevde. Men inte alla. Droger, kriminalitet och gängbråk hörde till vardagen, då som nu.

Danny och kompisarna jobbar på svartbyggen under usla förhållanden; inga försäkringar, noll säkerhet och ytterst osäkra löneutbetalningar. Fyllan och drogerna på fritiden, den ständiga jakten på damer o sex. Men också jakten på ett annat sorts liv.

De snärtiga replikerna levereras med en stor portion jargong o förortsdialekt ( som jag kommer ihåg fast jag inte hört uttrycken på decennier!) Just känslan av att hålla på med nåt som man inte vill göra naglar sig fast hos läsaren. Detta gör att berättelsen – som utspelar sig på 90-talet – känns relevant för vår tid i våra ännu existerande miljonprogramsförorter. Och det är kanske ännu värre nu för många unga: det finns det inga arbeten – inte ens svarta.

En angelägen bok, fylld med desperation, svart humor men också en kantig framtidsoptimism.

/Bo Fabiansson

Tre apor

19 Maj

Båda hade vi som barn fascinerats av den mystiska lite fallfärdiga judiska begravningsplats som ligger inklämd mellan järnvägsspår och Stampgatan och som tycktes ruva på spännande historier. Så klart kastade vi oss omedelbart över f d göteborgaren Stephan Mendel-Enks nyutkomna Tre apor. I boken tar han ett humoristiskt grepp om en tregenerationers judisk familj under göteborgskt sjuttio- och åttiotal. Judiska församlingen är ett självklart nav kring vilket familjens liv snurrar. Församlingen lägger sig i allt. Där luftas åsikter om skilsmässan mellan huvudpersonen Jacobs föräldrar. Där firas Jom Kippur, Jacobs Bar mitzva, där försigår hans hebreiskundervisning och där begravs äldre familjemedlemmar. Utvecklingen i Israel är ständigt närvarande i familjens liv. De senaste skottlossningarna och inte minst Israels deltagande i eurovisionsfestivalen följs uppmärksamt genom TVn som alltid står på hos Mame och farfar.

Låter det allvarligt? Det är det, men stundals också mycket roligt. Att allt ses genom ett barns ögon kan kanske förklara vissa missförstånd och luckor i handlingen. Boken är en 140 sidor tunn historia som man läser ganska snabbt men som stannar kvar mycket genom ett färgstarkt persongalleri. Den är skriven i en lite rapsodisk, reportageliknande stil. Inte så konstigt kanske, med tanke på att Mendel-Enk till vardags arbetar som journalist. Han bokdebuterade 2004 med välskrivna reportageboken Med uppenbar känsla för stil, om bl a manlighet och huliganism.
Efter Tre apor kan man bli lite sugen på att plocka fram Nina Solomins fascinerande reportagebok OK, amen om chassidiska judar i New York igen./ Anna och Åsa