Starkt!

29 Okt

9789185279258_200_438-dagar-var-berattelse-om-storpolitik-vanskap-och-tiden-som-diktaturens-fangar[1]Man kan lätt få för sig att Johan Persson och Martin Schibbyes bok 438 dagar: vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar bara ska handla om de två och deras tid i ett etiopiskt fängelse och hur synd det var om dem, just för att den heter 438 dagar och att media oftast fokuserat på bara dessa två. Boken är i stället en ögonöppnare över hur illa befolkningen i Ogaden  och i andra delar av Etiopien har det. I min enfald trodde jag inte det var så illa i detta vackra land. Det är illa. Och Persson/Schibbye lyckas på ett mycket genomlysande sätt få fram det. Hur befolkningen mejas ner, hur journalister, lärare, professorer fängslas – för att de velat påpeka regimens felaktigheter. Som en etiopisk  professor uttryckt det, Etiopiens befolkning kan snart delas in i tre kategorier – de som suttit i fängelse, de som sitter i fängelse och de som ska sitta i fängelse. Riktigt illa är det för befolkningen i Ogaden, de lyder under en delstatspresident som inte drar sig för att mörda, tortera och fängsla personer som på något sätt opponerar sig. Illa för den etiopiska regimen att de behöll dessa två, journalisten och fotografen, som nu i bokform, föreläsningar, dokumentärer kan berätta hur det är i Etiopien, egentligen. Ännu ett skitland på skitlandslistan.
Och de berättar riktigt bra. Ibland har Johan ordet, hetsig, irriterad, snussuktande, kort stubin, och ibland berättar Martin, eftertänksam, genomtänkt, lugn. Deras personligheter kompletterar varandra och gör att de lite lättare klarar sig i fängelset. Trots fysiska svårigheter – brist på vatten,  kroppens förfall, sjukdomar och annat elände så fixar de till att ett bibliotek startas, hittar gemenskap, solidaritet i en tuff tillvaro. I fängelset får de också glimtar av andra fängslade journalister. De verkar vara ganska många… Därför har Persson/Schibbye tillsamman med andra orgnisationer startat en fond, Kalityfonden, för att hjälpa fängslade journalister och fotografer över hela världen.

Det finns en mycket bra dokumentär som gick på SVT i oktober 2013, Diktaturens fångar. Titeln är mångbottnad. Det är inte bara de två svenskarna som är diktaturens fångar, utan en hel befolkning. I filmen får man även träffa en etiopisk journalist som efter att ha avslöjat Ogadenpresidentens brutalitet varit tvungen att fly från Etiopien. Hans filmade material är häpnadsväckande, ruggigt och avslöjande om diktaturens idioti. Mycket sevärt. /Carina

Annonser
%d bloggare gillar detta: