STÅL

8 Apr

stål

Stål av Silvia Avallone handlar om två tjejer i de tidiga tonåren som står mellan barndomen och vuxenvärlden. Francesca och Anna matar förvildade katter och badar. De njuter av männens/pojkarnas blickar och prövar sin kvinnlighet. En är mörk och en är ljus, de är vackra. Andra beundrar och avundas dem, men deras vänskap är inte okomplicerad, de är mer än bara kompisar.

Jag kan höra stålverkets entoniga ljud när stål ska formas till räls som sedan används i hela Europa. Jag kan känna värmen och lukten från det nedslitna bostadsområdet, havets sälta och vågorna från den slummiga stranden. Detta är inte det Italien som turisterna ser, utan något något helt annat. Detta är fattigdom, slitna ryggar och knark för att orka med jobbet.
I tjejernas familjer är inte allt som det ska, fattigdomen och slitet på stålverket har märkt dem alla på olika sätt.
Det handlar även om de unga männen och deras sätt att forma livet. Hur långt ner de än är i samhällets status har de ändå alltid rätt att skrika något förnedrande åt en kvinna i det sexualiserade Italien. För mig är det konstigt att ett modernt samhälle i Europa kan ha en så låg kvinnosyn.
Det handlar också om kvinnorna/mammorna som är beroende av männen, deras drömmar och verklighet.
Ungdomar samlas på stranden, på gatan och det sociala spelet är i full gång, vem är snygg vem har droger osv. Deras blickar söker sig längtansfullt mot ön Elba, där finns det andra Italien dit turisterna från Tyskland, Milano och Florens åker. Där finns ett annat liv. En del kommer dit en del inte.

Det kanske kan låta som en eländesskildring men det finns en närvaro och ton som inte gör det sentimentalt utan gripande, sensuellt och vackert.
Vilken debut av Silvia Avallone jag hoppas på mer, det ska jag inte missa.
/Åsa

Beställ boken här.

.

Annonser
%d bloggare gillar detta: