Drömmar av plåt

19 Okt

 I Jesper Högströms Drömmar av plåt (Weyler förlag, 2011) möter vi ännu en ung man i Stockholm som inte får någon riktig ordning på livet. Det som skiljer den här boken från massan är att huvudpersonen Niklas uppväxt tecknas med mycket empati  och en extrem detaljskärpa (mycket 70-talsnostalgi eller 70-talsångest, välj själv). På det sättet får läsaren med sig en relation till den vuxne Niklas , som gör att hans tafatta relationsförsök, poänglösa studier och allt solkigare extraknäck känns i magen.
Den som vill kan läsa in orsak och verkan, hur föräldrarnas skilsmässa och över- och underordningen i barndomens killgäng hämmar Niklas längre fram i livet. Men egentligen har Niklas inte drabbats hårdare än de flesta, tvärtom är ”vanligheten” och de jämlika villkoren i uppväxtskildringen bedövande. Det hemska, och gripande, med den här boken är istället gestaltningen av hur lätt det är att livet efter 20 inte tar fart, av de drömmar som då bekvämt placeras i framtiden plötsligt ligger livlösa i dikesrenen bredvid den väg där 10 eller 15 år av livet farit fram. Inte för att någon stor olycka inträffat, utan bara för att det liv man tänkt sig och hoppats helt enkelt inte vill infinna sig./ Anna

Annonser
%d bloggare gillar detta: